Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2006:7
Flerförsamlingspastorat

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas en motion som föreslår att Kyrkostyrelsen skall ges i uppdrag att förbereda en ändring i kyrkoordningen så att pastoraten blir den minsta beslutande enheten i Svenska kyrkan. Utskottet föreslår att motionen avslås med hänvisning till att församlingen utgör den primära enheten inom kyrkan och har en lokal självstyrelse. Utskottet menar att ett avskaffande av församlingens lokala självstyrelse förutsätter förändringar av de grundläggande principerna för ansvarsfördelningen i kyrkan.

Läronämnden har yttrat sig över motionen, bilaga.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:56.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2006:56 av Per Ingvarsson, En kyrkoherde – en styrelse

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förbereda en ändring i kyrkoordningen så att pastoraten blir den minsta beslutande enheten i Svenska kyrkan.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2006:56. Yttrandet, Ln 2006:4y, bifogas som bilaga.

Utskottet

Bakgrund

Enligt inledningstexten till andra avdelningen i kyrkoordningen framträder Svenska kyrkan lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.

Enligt 2 kap. 5 § kyrkoordningen är kyrkorådet församlingens styrelse och kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet samt ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.

I 2 kap. 6 § anges att det för varje församling skall finnas en kyrkoherde, som utifrån avgivna vigningslöften på eget ansvar fullgör de uppgifter som anges i kyrkoordningen.

Av 2 kap. 7 och 8 §§ framgår att ett pastorat är en kyrkoherdes tjänstgöringsområde. Pastoratet kan bestå av endast en församling (enförsamlingspastorat) eller av flera församlingar (flerförsamlingspastorat). När flera församlingar utgör ett pastorat samverkar de i en samfällighet som svarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service (pastoratssamfällighet).

Slutligen anges i 2 kap. 9 § att församlingar inom flera pastorat får bilda en samfällighet som svarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service. En sådan samfällighet benämns flerpastoratssamfällighet. I flerpastoratssamfälligheten finns alltså fler kyrkoherdar.

Genom kyrkoordningen stärktes församlingarnas inflytande genom att samtliga samfälligheter blev totala dvs. att det endast skulle finnas en utdebiteringsnivå på lokalt plan. Nivåutredning uttalade att samfälligheternas uppgifter skulle begränsas till ekonomisk utjämning, resurshushållning och service (Svenska kyrkans utredningar, SKU 1998:3, sid. 67). Samfälligheten blev vidare huvudman för begravningsverksamheten. Exempel på inslag i kyrkoordningen för att stärka församlingarna är obligatorisk delegation av vissa arbetsgivarfrågor samt reglerna om ramanslag.

År 2000 fanns 2 517 församlingar varav 2 206 ingick i samfälligheter. Efter indelningsändringarna 2006 finns 1 837 församlingar och av dessa ingår  1 399 i samfälligheter. Bland församlingarna som ingår i samfälligheter finns ett antal enförsamlingspastorat i flerpastoratssamfälligheter. Den vanligaste typen av indelningsändring den 1 januari 2006 ut-gjordes av att antalet enförsamlingspastorat ökade.

Överväganden

Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår motion 2006:56.

Motionären anför att det finns praktiska problem med att kyrkoherden i flerförsamlings-pastorat är ledningsansvarig för en verksamhet som styrs av flera kyrkoråd.

Utskottet konstaterar att en sådan organisationsstruktur ställer särskilda krav på ett tydligt ledarskap inriktat på samordning och helhet.

Utskottet konstaterar samtidigt att det pågår en tydlig utveckling i arbetet med strukturförändringar och att kyrkoordningens regler om bland annat församlingskriterier bidragit till detta. Sedan år 2000 har antalet församlingar minskat med knappt 700 och i många fall har detta resulterat i att just enförsamlingspastorat bildats. Den pågående strukturomvandlingen kan förväntas fortsätta på ett ansvarsfullt sätt med hänsynstagande till gudstjänstliv, engagemang, kulturarv och andra faktorer.

Utskottet instämmer i Läronämndens yttrande (Ln 2006:4y), bilaga 1, att församlingen utgör den primära enheten inom kyrkan och har en lokal självstyrelse. Ett avskaffande av församlingens lokala självstyrelse förutsätter förändringar av de grundläggande principerna för ansvarsfördelningen i kyrkan och motionen bör därför avslås.

Uppsala den 28 september 2006

På Organisationsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Per Westberg

Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Christina Eriksson, Olle Burell, Sven Erik Bodén, Christina Axelsson, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Conny Tyrberg, Gudrun Carlsson, Erik A Eriksson, Gustaf Bengtsson, Irma Carlsson, Stefan Landmark och Susann Torgerson.

Biskop Claes Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet Läronämndens yttrande 2006:4y
En herde – en styrelse

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motionen 2006:56.

I kyrkoordningen (inledningstexten till andra avdelningen) anges grundläggande principer för kyrkans organisation: Församlingen utgör den primära enheten inom kyrkan och har en lokal självstyrelse. För varje församling finns ett kyrkoråd som församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.

Att det finns kyrkotillhöriga som är beredda att ta ansvar som förtroendevalda i den lokala församlingen utgör ett av kriterierna för att vara församling.

Ett avskaffande av församlingens lokala självstyrelse förutsätter förändringar av de grundläggande principerna för ansvarsfördelningen i kyrkan.

Uppsala den 23 augusti 2006

På Läronämndens vägnar

Claes-Bertil Ytterberg

Ingemar Söderström

Närvarande: Biskop Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund*, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering